Jag vet inte vad jag ska göra, vart jag ska ta vägen, vad jag ska tänka och tycka. Jag vet inte hur jag känner, hur det känns eller hur det kommer att kännas. jag har problem, stora problem som jag inte har någon annan lösning på än den just nu. Hur ska det här fortsätta på ett bra och rättvist sätt?

Hur ska det gå ihop? Det är inte en långsiktig lösning, nej jag vet det. Men tills mitt psyke, min kropp, och min vardag mår bättre så är det den enda lösningen. Den enda. 

Jag vet att om det blir ett undantag så skiter allt sig, det skiter sig, helt och hållet och då är det förstört för alltid, men det kan ingen annan förstå, ingen annan förutom jag. För ingen annan har suttit i den sisten jag sitter nu. Ingen annan har känt som jag, eller upplevt just det jag har.

Ingen annan kan sätta sig in i min situation, för ingen annan ahr genomgått exakt samma grej, ingen annan har samma histiora. Ingen annan vet alla detaljer, ingen annan har varit med på hela resan - förutom du.

Du som borde förstå, du som känner mig, du som faktiskt är en stor del av detta. Men du förstår inte. Jag förstår, men det gör inte du. Nej, du fucking förstår inte, och det gör ont. Ondare än någonsin.

PEACE

Hallå!

Livet börjar ljusna just nu, det känns bra och flyter på och allt för vad som hänt idag. Jag älskar dig Marcus! <3

Sen är jag lycklig för min väns skull också, hihi! 

I natt får jag sova ensam men får sällskap av flowen i morgon hela dagen, sen blir det mys på kvällen med tjejerna och på onsdag åker vi till gävle och shoppar.

Pratar med M i telefonen nu, men allt fuckar sig för det bara bryts hela tiden? Ska återgå till mitt samtal nu i alla fall. 

Vi synes och höres, PUSS!

PEACE

"I will be long gone when you realize what you have done, when you realize you can not take it back. They say time heals everything, but I am still waiting. Fool me once, shame on you. Fool me twice, shame on me. When not to know what to do, do nothing."

"Det är dagar som idag jag mår som värst. Dagar då jag inte riktigt vet var jag har dig. Det är dagar som denna allt jobbigt kommer upp i skallen.

Har svikit mig själv igen. Du har svikit mig igen, tror jag, men jag har inga bevis eftersom ett erkännande vore en knasig tanke.

Jag behöver dig här nu, mer än många gånger förr, tyst, varm, vänlig och jag behöver din famn och bara få flyta bort i. 

Irriterad att det är mitt samvete som svider, när det egentligen borde vara ditt.

Trött på tomma löften, lögner, förvirrning och svek. Trött på att känna såhär. Trött på att aldrig hinna lära mig lita på dig igen innan det går åt helvete ännu en gång.

Ledsen att vara så känslig. Ledsen att få höra att jag alltid är så ledsen. Ledsen att det alltid är jag som är ledsen, sur, arg och besviken när det kanske är du som ska sluta göra mig ledsen, sur, arg och besviken.

Besviken på mig själv, men ännu mer på dig."

PEACE

"Försöker hålla humöret uppe. Försöker hålla hoppet uppe. Försöker hålla hjärtat helt. Försöker lita på människor. Försöker att ta hand om andra och om mig själv. Men misslyckas gång på gång. Försöker vara ärlig. Försöker tro. Försöker att kämpa på. Sen är vi där igen, misslyckas gång på gång. Försöker vara stark. Försöker vara stadig och en klippa för någon. Försöker att finnas där. Men åter igen, mysslyckas åter igen. Varför försöka när jag vet att det till slut leder till misslyckande?

Ledsen, arg, besviken, förbannad, sårad, tom, ensam.

Jag står här med betydelsefulla människor runt mig, försöker att finnas, men mitt i allt glömmer jag bort. Jag kan inte ens lita på mig själv längre. Jag kan inte minnas, minnas senaste gången jag verkligen inte kände mig så ensam. Kan inte minnas, inte komma ihåg. Jag har glömt. Aldrig trodde jag att en sådan stor ensamhet fanns. Aldrig trodde jag att svek kunde leda till något liknande. Aldrig trodde jag att jag skulle förlora mig själv."